Första tisdagen (Malmö) och onsdagen (Lund) i november varje år anordnas Forskning-
ens Dag där de senaste forskningsframgångarna i Malmö och Lund presenteras. Tisdagen 3 november bjöd Medicinska fakulteten på Lunds Universitet tillsammans med Region Skåne in alla intresserade i och utanför forskningsvärlden till en dag av föreläsningar och postervisning kring temat ”Förebygg sjukdom”.
Ute var det grått,trist och blåsigt, medan innanför dörrarna till Jubileumsaulan på UMAS var det fullt av glada varma ansikten och ur högtalarna flödade skånsk jazzmusik à la Monica Zetterlund. När det var dags att sätta igång, var nästan hela aulan fylld av nyfikna själar. Vi kan alla behöva lite mer kunskap om vad vi kan göra för att leva ett så långt och hälsosamt liv som möjligt. Speciellt bör nämnas att mycket av den forsk-
ning som idag bedrivs på UMAS och i Lund är världsledande och majoriteten av forsk-
ningen fokuserar på de stora folksjukdomarna. Framgångsrik forskning gynnar oss alla och leder till bättre sjukvård.
Eftermiddagen inleddes med tankeväckande fakta om hur vår livsstil påverkar vår livs-
längd. Teoretiskt sett skulle vi idag kunna leva i 200 år om vi utnyttjade all kunskap som forskarna besitter. Men vill vi leva i 200 år? Om vi äter lika mycket som vi gör av med, motionerar 1 timme om dagen och skippar alkoholen och cigaretterna lever vi 10 år längre än de som inte gör likadant. Forskare tror att hälften av alla som föds i Sverige idag kommer bli äldre än 100 år. Visste du att svenska män idag har längsta medellivslängden i världen på 79,1 år? Bland kvinnorna har de japanska kvinnorna längsta medellivslängden på 85,6 år. Däremot har de som lever i Zimbabwe bara en medellivslängd på 38,5 år. Vi lever i en värld där lika många människor lider av fetma som det finns människor som svälter, det vill säga 1 miljard människor, och varje sekund föds 2 nya individer. Om vi alla var medvetna om konsekvenserna för vårt sätt att leva, skulle världen se annorlunda ut.
Under eftermiddagen fick vi åhörare veta att det i både Malmö och Lund finns många pågående forskningsstudier, vilket var glädjande att höra. Det är ju genom studier, vi får reda på vilka behandlingar som fungerar bäst och ju fler studier desto pålitligare resultat. Vi har forskningsstudier i kost, cancer, hjärt-och-kärlsjukdomar, depression och diabetes. I en spännande diabetesstudie studeras ett nytt diabetes-vaccin för barn. Med hjälp av vaccinet hoppas man kunna förebygga utvecklandet av typ 1 diabetes i barn som ligger i riskzonen. Dessutom arbetar forskare med att jämföra uppgifter i databaser och register och koppla olika riskfaktorer till olika åkommor.
10-minuters föreläsningarna avlöste varandra och hjärnan fullkomligt bombarderades av ny kunskap. Visste du till exempel att allt som är bra för att stimulera barns hjärna också är bra för hjärta och kärl? Jo, så är det! Lek med barnen och risken för hjärt-och-kärlsjukdom senare i livet minskar. Förutom föreläsningar, bjöds det på kaffe och kaka samtidigt som besökarna hade chans att gå på postervisning och prata med forskarna ansikte mot ansikte.
Genom att veta mer om vad det är vi stoppar i oss, kan vi förebygga många sjukdomar och förbättra vår livskvalitet. Till exempel leder ett ökat intag av alkohol och fett till en ökad risk för bröstcancer medan ett regelbundet intag av kostfiber, folsyra (finns bland annat i baljväxter och gröna bladgrönsaker) och filmjölk/yoghurt minskar risken för bröstcancer. En fjärdedel av all cancer som diagnosticeras idag är ärftlig, men bara hälften av dessa har en känd underliggande orsak. I jakten på att identifiera nya risk-
faktorer för ärftlig cancer är det viktigt att identifiera familjer där cancer är vanligt förekommande. Om två eller flera släktingar har cancer, om någon drabbats innan 40 års ålder eller om någon har fler än en sort, finns risken för att det rör sig om ärftlig cancer.
Många vet nog att miljögifter kan finnas i luften eller gömd i fet fisk, men det är nog inte alla som vet att vi också får i oss miljögifter genom grönsaker och bröd och via hudkrämen. Några av de farligaste miljögifterna är såkallade persistenta miljögifter, det vill säga miljögifter som är långlivade, svåra att bryta ner och kan lagras länge i levern, passera moderkakan eller bröstmjölken. De har hormonliknande egenskaper och kan orsaka stora skador i foster eller små barn. Genom att mäta nivåerna av gifterna DDT eller PCB i blodet, har forskare sett att höga nivåer av dessa ofta förekommer i fall med missbildningar eller sjukdomar som typ 2 diabetes. Forskare har även jämfört miljön där vi bor med förekomsten av sjukdomar och sett att höga trafikluftföroreningar res-
pektive bullernivåer är kopplad till en ökad risk för allergisk astma respektive blod-
tryckssjukdomar. Dessutom mår vi bättre och är mindre feta om vi bor nära grönområde.
Infektionssjukdomar är ytterligare exempel på åkommor som kan vara potentiellt livsfarliga och det ökade användandet av antibiotika har lett till att fler bakterier utvecklat antibiotikaresistens. Detta försvårar behandlingen och istället satsas det på att bekämpa bakterieinfektionerna genom vaccination. Sedan 2009 kan barn vaccineras mot bakterierna som orsakar blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Forskare i Malmö arbetar för fullt på att hitta lämpliga vaccinkandidater till nya vaccin. För att vara en lämplig kandidat måste proteinet finnas på bakteriens yta, på alla bakterier och aldrig förändras.
Forskningens Dag fyller verkligen sitt syfte – att informera och upplysa om den aktuella forskningen i Malmö och Lund. Alla borde verkligen komma och lyssna, så jag hoppas att vi ses nästa år, första tisdagen i november!